okaramelliserad

Titta där är han, killen jag älskar allra mest!
Titta där är han, killen som alltid säger att jag är söt när jag precis har vaknat, som säger att mitt hår är vackert då jag inte duschat på en halv vecka, som säger att jag luktar gott då jag inte sett en deodorant på flera dagar.
Titta där är han, killen som alltid lyssnar, han som alltid har tid för mig, han som alltid tröstar och skrattar åt mina skämt, han som alltid ler när jag gör det å gör inte jag det ser han till att jag gör det.
Titta där är han, killen som alltid tänker på mig, köper fina saker för att bevisa sin kärlek, lagar god mat för att få mig att förstå att han älskar mig, han som alltid vill ligga kvar i sängen å kramas för att han gillar att bara vara nära mig, han som aldrig håller inne med ett "Jag älskar dig".
Titta där är han, killen som bara ser det goda i mig, han som bara ser det vackra o fina hos mig som ingen annan någonsin uppmärksammar, han som alltid påstår att jag är underbarast och fin i allting å säger att det är sanningen.
Titta där är han, killen som gör mig lycklig, han som hellre blir skjuten än att se mig gråta, han som alltid bryr sig mer om mig än sig själv, han som alltid ser till att jag mår bra, han som gör mig trygg.
Titta där är han, killen jag älskar allra mest!

Titta där är han, killen jag behandlar allra sämst..

I fucked up! Jag skulle retas, han retades ju med mig, så jag ville göra honom svartsjuk, bara litegrann, men han synade min bluff och ett sms, oskyldigt fast olämpligt gick iväg till en person som inget visste att det bara var en korkad hämndaktion startad av mig, fullbordad av min pojkvän. Så nu ska jag tydligen gå å köpa en korsett med hjälp av en kille som en gång gillade mig, på ett sånt där sätt killar ibland gillar tjejer på. Har han kommit över det än? I hope so.
Tänk att en sån liten grej kan bli så stor. Värst var det nog då jag erkände att jag bara hade gjort det för att göra honom svartsjuk och han frågade varför jag ville göra det.. Ja, varför ville jag egentligen det? Jag ville att han skulle visa att han brydde sig om mig och inte ville att någon annan skulle ta mig ifrån honom, jag ville att han skulle visa att han var rädd om mig och inte ville förlora mig utan behålla mig som sin egen.
Varför? frågade han igen Varför behöver du göra såhär för att få reda på det? Det är väl klart att jag inte vill att någon ska ta dig ifrån mig, varför skulle jag då ha ägnat hela min utlandsresa till att leta efter en present till dig, varför skulle jag då ha gett dig ett armband i julklapp där det står att jag älskar dig?!
Förtvivlad lät han, bara lite smått, sur och lite chockad, jag fick så dåligt samvete.
Titta på din handled, sa han, titta på din handled, titta på armbandet jag gav till dig. Varför behöver jag bevisa för dig att jag älskar dig, det gör jag och du vet det, titta bara på din handled.

Jag tittade, jag visste, jag såg, jag kände det, han älskar mig och jag.. jag är en korkad liten tjej..
Han har markerat att jag är hans, han har visat att han älskar mig, varför kan jag inte tycka att det duger? Det är ingen halvhjärtat romans det vi har, jag behöver inte oroa mig över om han är trogen eller ej, han älskar mig, ändå måste jag testa gränserna, varför? Varför kan jag inte bara lyssna när han säger hur mycket han tycker om mig, varför kan jag bara inte bli glad över allt fint han säger och gör, varför kan jag inte komma ihåg att han älskar mig?

En dag kommer vi väll skratta åt det här, själva grejen är ju ganska komisk, hade det vart på film hade man skrattat. Men om man är tjejen som agerar sådär tokigt, om man är henne, då är det inte lika kul. Det är inte själva korsettshoppargrejen som stör honom, det är faktumet om att jag tycks betvivla hans känslor för mig, tror jag.
Gör jag det?