Alla rockar
Tjenare, idag var det en relativt dålig dag, tills jag kom hem..
Jag var apigt trött imorse så jag följde den nya traditionen jag skapat och kom försent även denna onsdagmorron. Stolt! Men i min stressade korkighet lyckades jag tappa mitt busskortshelvete (förmodligen på bussjäveln)! GAH!! Klantomania!! Anyway, var för trött (är fortfarande) för att orka lägga energi på att vara råförbannad. Jag sket i å stämpla på spårvagnen, so shoot me.
Vi gick igenom något om UF-företagen, skulle hitta på frågor att ställa till de på (svenska)mässan (i göteborg) på fredag. Satt å pratade en hel del, men gjorde uppgiften oxå, såklart!! Men den timmen gick rackarns fort alltså, det kan jag lugnt påstå. Skulle till syon (eg. våran skolas syos praktikant, men whaeva!) kom lite försent, fick med mig några schyssta broshyrer jag skall ögna igenom sedan (a.k.a imorrn eller längre in i framtiden). Efteråt gick jag och sa att jag hade tappat busskortet, hon spärrade det och sa att jag skulle betala 200 kr för ett nytt! Jag bara helt chockad -"Oj!" Jävla skit, här har man gått på det satans gymnasiet i snart tre år, har aldrig tappat ett busskort och så ska man klart som faan göra det nu typ två månader innan man slutar! Såååå typiskt! Och tills jag får mitt nya måste jag betala för mina bussresor fram och tillbaka... En liten olycka, så många hundralappar... Ett tips, tappa inte era busskort.
Som ni märker började morran dåligt, lugnade ner sig lite men busskortsolyckan drogs upp igen och blev plötsligt ännu värre än den var innan. Däremot så gick det ganska bra då vi spelade kort.
Sen bar det iväg till kyrkan på studiebesök, Härlanda kyrka till och med, det ni. Den var minst sagt annorlunda om man tänker på hur kyrkor brukar se ut. Men hade ändå en skön atmosfär. Fick reda på då jag kom hem att det var där mormor och morfar gifte sig, vilket varken mamma eller moster hade någon som helst koll på, hahah, mormor var helt chockad över deras ovetskap. Det var lite coolt faktiskt.
Sen hade vi expo, även kallad helveteslektionen eller dödslängtelektionen eller satanistkärringutanpiskamenlikvälondlekionen, bara å välja vad man tycker känns bäst. Vi hade fått en glansig jävla folie, vi ville ha en matt, vi ville helst måla men lärarn tyckte att det skulle bli för jobbigt för oss och sa "Använd folie istället" och vi "Njaa.. asså vi vill ha det matt som målat" hon "Men det finns matt folie, vi kan beställa". Så vi gav oss och valde ut några passande sedan var dessa uppenbarligen för dyra så hon beställde liknande GLANSIGA!!! Och vi skulle mäta upp och skära ut alla ränder för hand. Efter halva lektionen någonstans fick jag nästan ett sammanbrott och ville bara banka huvet i någor väääldigt hårt, kräkas rakt ner på golvet eller bara dra där ifrån och låtsas som om ingenting fanns.
Ja, nu ser vi att den harmonisk kyrkovistelsen snabbt byttes ut till vilja att skada sig, eller någon annan eller att vilja försvinna totalt. Dessutom var jag måttligt stressad då jag upplevde att vi låg efter och det var sista dagen att göra något på. Imorrn skall det upp i montern, jag kommer nog lätt att kunna sitta och gråta av frustration samtidigt som jag försöker klibba fast ränderna på väggfan. Stress var ordet.
Men som tur var skulle vi ha genrep med draman så jag kunde koppla bort allt en stund och spela någon annan. På hemvägen började stjärnona tändas och jag funderade över vad jag skulle vilja plugga och jag tror jag vet nu >hemlis<. När jag kom hem var halva mammas släkt där så gott som, mormor, moster och mosters sambo. Gubbarna var ute i garaget och damerna satt och letade efter en stuga att hyra framför datorn. Mamma, mormor och moster satt å kacklade i mun på varann, sa knäppa saker, skrattade, åt kakor, klagade över leda och värk, klagade på hemsidorna, åt fler kakor.. Det var så gött, kan inte beskriva det bättre än så.
Så, nu mår jag bra igen.
Jag övningskörde bort till min andra moster och hämta upp lillsyrran där, mina två kusiner och min moster stod ute på gatan och mötte oss när jag (och mamma) kom inrullandes på grusvägen. "Vi var bara tvugna att komma och se då Sophia körde"
Ujujuj, haha, jag har den bästa släkten ever!!
Alla rockar!
Jag var apigt trött imorse så jag följde den nya traditionen jag skapat och kom försent även denna onsdagmorron. Stolt! Men i min stressade korkighet lyckades jag tappa mitt busskortshelvete (förmodligen på bussjäveln)! GAH!! Klantomania!! Anyway, var för trött (är fortfarande) för att orka lägga energi på att vara råförbannad. Jag sket i å stämpla på spårvagnen, so shoot me.
Vi gick igenom något om UF-företagen, skulle hitta på frågor att ställa till de på (svenska)mässan (i göteborg) på fredag. Satt å pratade en hel del, men gjorde uppgiften oxå, såklart!! Men den timmen gick rackarns fort alltså, det kan jag lugnt påstå. Skulle till syon (eg. våran skolas syos praktikant, men whaeva!) kom lite försent, fick med mig några schyssta broshyrer jag skall ögna igenom sedan (a.k.a imorrn eller längre in i framtiden). Efteråt gick jag och sa att jag hade tappat busskortet, hon spärrade det och sa att jag skulle betala 200 kr för ett nytt! Jag bara helt chockad -"Oj!" Jävla skit, här har man gått på det satans gymnasiet i snart tre år, har aldrig tappat ett busskort och så ska man klart som faan göra det nu typ två månader innan man slutar! Såååå typiskt! Och tills jag får mitt nya måste jag betala för mina bussresor fram och tillbaka... En liten olycka, så många hundralappar... Ett tips, tappa inte era busskort.
Som ni märker började morran dåligt, lugnade ner sig lite men busskortsolyckan drogs upp igen och blev plötsligt ännu värre än den var innan. Däremot så gick det ganska bra då vi spelade kort.
Sen bar det iväg till kyrkan på studiebesök, Härlanda kyrka till och med, det ni. Den var minst sagt annorlunda om man tänker på hur kyrkor brukar se ut. Men hade ändå en skön atmosfär. Fick reda på då jag kom hem att det var där mormor och morfar gifte sig, vilket varken mamma eller moster hade någon som helst koll på, hahah, mormor var helt chockad över deras ovetskap. Det var lite coolt faktiskt.
Sen hade vi expo, även kallad helveteslektionen eller dödslängtelektionen eller satanistkärringutanpiskamenlikvälondlekionen, bara å välja vad man tycker känns bäst. Vi hade fått en glansig jävla folie, vi ville ha en matt, vi ville helst måla men lärarn tyckte att det skulle bli för jobbigt för oss och sa "Använd folie istället" och vi "Njaa.. asså vi vill ha det matt som målat" hon "Men det finns matt folie, vi kan beställa". Så vi gav oss och valde ut några passande sedan var dessa uppenbarligen för dyra så hon beställde liknande GLANSIGA!!! Och vi skulle mäta upp och skära ut alla ränder för hand. Efter halva lektionen någonstans fick jag nästan ett sammanbrott och ville bara banka huvet i någor väääldigt hårt, kräkas rakt ner på golvet eller bara dra där ifrån och låtsas som om ingenting fanns.
Ja, nu ser vi att den harmonisk kyrkovistelsen snabbt byttes ut till vilja att skada sig, eller någon annan eller att vilja försvinna totalt. Dessutom var jag måttligt stressad då jag upplevde att vi låg efter och det var sista dagen att göra något på. Imorrn skall det upp i montern, jag kommer nog lätt att kunna sitta och gråta av frustration samtidigt som jag försöker klibba fast ränderna på väggfan. Stress var ordet.
Men som tur var skulle vi ha genrep med draman så jag kunde koppla bort allt en stund och spela någon annan. På hemvägen började stjärnona tändas och jag funderade över vad jag skulle vilja plugga och jag tror jag vet nu >hemlis<. När jag kom hem var halva mammas släkt där så gott som, mormor, moster och mosters sambo. Gubbarna var ute i garaget och damerna satt och letade efter en stuga att hyra framför datorn. Mamma, mormor och moster satt å kacklade i mun på varann, sa knäppa saker, skrattade, åt kakor, klagade över leda och värk, klagade på hemsidorna, åt fler kakor.. Det var så gött, kan inte beskriva det bättre än så.
Så, nu mår jag bra igen.
Jag övningskörde bort till min andra moster och hämta upp lillsyrran där, mina två kusiner och min moster stod ute på gatan och mötte oss när jag (och mamma) kom inrullandes på grusvägen. "Vi var bara tvugna att komma och se då Sophia körde"
Ujujuj, haha, jag har den bästa släkten ever!!
Alla rockar!
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag är avundsjuk på din släkt! vill bara säga också att trots att våran monter ser lite annorlunda ut än vi tänkte, så tycker jag vi gjort ett bra jobb trots lärares korkade idéer med mera... synd att jag är så förbannat sjuk att jag inte lär kunna komma dit, men som sagt, ni klarar det! jag kan ju inte sitta där och skrämma bort kunder med min hosta och feber... najnaj. Ha det bäst!
Trackback
